En gång, för några år sedan, var jag på en föreläsning med David Carson. Vi tillhörde olika generationer, t.ex. så visade han alla sina alster på diabilder. Under föreläsningen går diabildsprojektorn (Heter det så? Ack, jag är för ung!) sönder. Publiken, som mest bestod av reklamare och reklamstudenter, börjar skruva på sig. Som tur är råkar en av dem bo i närheten och råkar ha en fullt fungerande diabildsprojektor hemma som han helt sonika går och hämtar. Föreläsningen är räddad. 

Jag minns inte så jättemycket från själva föreläsningen, men två saker fastnade. Det första handlade om David Carsons kanske lite okonventionella layoutmanér. Han menade  att han placerade saker där de ville vara, inte där de borde. Något jag kunde relatera till. Det andra var att han fotograferade allt som han tyckte såg intressant ut, vad det än må vara. I detta fall var det några solblekta affischer från en hamburgerkedja tror jag.  På nåt magiskt sätt, såg de ut som konst bara för att man fick se dem med hans ögon. 

Så varje gång jag ser något som jag tycker ser intressant ut, men som inte borde vara det egentligen, tänker jag på honom. Jag fotograferar inte så mycket, fast jag vill. Jag känner mig inte säker på fotografering, och vågar helt enkelt inte misslyckas. Men har nu lovat mig själv att försöka vara mer som David Carson. Och fotografera allt jag ser. 

Bilderna ovan, är baconfett på en ugnsplåt som sedan stelnat till runda små öar i iskallt vatten. De ser lite ut som celler, eller som nebulosor. Eller som vad man vill. Jag har fortfarande inte lyckats få kameran att se det som jag ser, men en vacker dag så kanske den är mer som en förlängning av mig själv istället för ett av mina tillkortakommanden. 

Kolla vad jag har gjort! En öletikett! Ölen heter GLIPA (Good Luck India Pale Ale) och är bryggd och tappad av Bronxeng Brewery.

Etiketten föreställer en fyrklöver av humlekottar. Såruvet. 

LeanHaulage^® är en ny teknologi som mäter förarbränsleeffektivitet – jag fick i uppdrag att illustrera bra beteenden (och sådana man ska undvika) i trafiken. Här ovan är tre av dem. 

Läs mer om förarbränsleeffektivitet och LeanHaulage här.

När jag rensade min dator på gamla filer för inte så länge sedan hittade jag detta pixel-porträtt jag gjort av Thom Yorke. Jag var besatt av Thom Yorke på den tiden och ville föreviga honom i MS Paint. Porträttet har 11 år på nacken och blev aldrig färdig, däremot hade jag noggrant sparat mitt arbete i flera steg. Så idag gjorde jag en GIF-animation av konstverket, och förstorade upp det 400%. På tal om GIF-animationer är jag både glad och ledsen att de är tillbaka. Kul för att det är “retro”, ledsamt för att allt ska vara så jävla bakåtsträvande jämt. 

Detta är en lite annorlunda variant av wireframes för en iphone-app. Istället för rutor och streck så blev det som en liten serietidning. Lättare att förstå, snyggare och tusen gånger roligare att göra. 

Och av vattenmärkningen att döma, är detta något jag gjort som digital designer på Delorean.

Yo! MC Ranelid! Igår på jobbet (Delorean) så bestämde vi oss för att göra en sida där man skulle kunna göra sin egen version av Björn Ranelids bidrag till Melodifestivalen. Hela kontoret bidrog med sina speciella skills och på några timmar var sidan uppe. 

Resultatet blev en lite monty pythonireskt animerad stillbild av Björn Ranelid, tillsammans med en grym bakgrundsbeat och lite härliga Ranelid-utsvävningar saxat från YouTube. 

Alla på kontoret länkade till underverket på respektives Facebook-sida och sen var cirkusen igång. I skrivande stund är vi snart uppe i 4000  9000  22 000 sk “likes” och nästan 300 500 1000 tweets. Jag gillar internet som fenomen ibland, hur det nästan är som ett levande väsen med miljdarders miljarders tentakler som berör massa 1:or och 0:or, men även dig och mig. 

Gå till MC Ranelid genom att klicka på den här meningen.

PS. Jag gjorde den ironiska designen, but that goes without sayin’